>Nu kanske jag gör något som jag inte borde eller brukar.
När det gäller dig så lyckas jag alltid att misslyckas. Men egentligen undrar jag varför, för du är något som ligger värmt om hjärtat, något som jag längtar efter om dagarna. Du, du är någon som får mig att le inombords, av stolthet, av glädje. När jag pratar om dig, så ler jag med hela ansiktet... Men varför? Varför misslyckas jag då? När du får mig att bli som jag är och göra som jag gör. Det är något som ofta slår mig, dock efteråt. Man är alltid efterklok.
Om jag nu är hon, hon som du har varit med om innan. Då kanske det inte finns något att tänka över, men jag nu inte är den tjejen så får du kanske tänka över det.
Du och jag, oss, vi, det låter fint, men finns det tillräckligt med ork och möjligheter? Jag hoppas jag orkar likaså du.
Du och jag, det hade varit fint.
I just want something real I can hold on to
I believe it's near
Life is too short to never know the truth
Maybe it's already hear
We could throw ourselves into the fire
We could give up now and never try
PUSS från Am!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget
(
Atom
)
><3 om det hade varit så enkelt.
SvaraRadera