>KRONISK TOMHET

>Jag brukar veta vad jag vill och kunna tala för vad jag känner. Men konstigt nog så kan jag inte det i detta fallet. Jag finner inga ord och känner inget mer än tomhet... Önska att jag kunde, men det känns omöjligt, och jag vet inte varför. Jag kan komma på mig själv dagdrömmande om saker jag vill uppleva, men hur kan det då komma att osäkerheten finns där? Och när kommer den släppa? -Aldrig? 

Igår var det tjejmiddag hemma hos Amanda. Ja.. maten fick jag tillslut ta tag i, Amanda lyckades koka över potatisen OCH bränna ostsåsen, och jag som aldrig brukar känna att jag kan laga mat, nu vet jag att det finns folk som ligger en nivå lägre än mig, eller vad säger du Amanda? ^^ Men maten blev efter lite bök och stök god. Vi blev mätta och belåtna och spelade att jätteroligt spel, kommer dock inte ihåg vad det hette, men jag har inte skrattat så mycket på länge. Skrattade framför allt mest när jag hade Caroline som lagkamrat! Jag och Madde vann ju SÅKLART en runda. ;) Efter speladet blev det semlor, fast jag orkade inte så dom andra fick njuta åt mig. Sen spelade vi Plump, -jag kom tvåa! Och först komma Josefin :) Amanda som alltid brukar vinna kom sist om jag inte minns fel, hahaha någon gång ska det få gå bra för mig va!? ;) Åkte hem vid 1 och var dödstrött.

Idag har jag läst ut en bok och vill ha fortsättningen, den är spännande (a). Sen ska jag på KU ikväll och få mitt söndagsmys! <3

Have a little faith in me

Alltid din, Am.