>All the little things you miss

>Det hände ibland att han la sitt huvud mitt bröst och berättade för mig hur hårt och snabbt mitt hjärta slog när han låg där, med huvudet vilat mot mitt bröst.
Jag sa det aldrig.
Men jag visste, att det var hans fel.

Flera gånger denna veckan så har samtalsämnet om att bli kär på nytt kommit upp. Jag antar att det är ett ganska vanligt samtalsämne. Speciellt mellan vänner. Att bli och vara kär kräver en massa energi, ibland är det vackert och ibland är det riktigt fult. Jag kan tycka synd om dem som är förlorade i kärleken i min ålder, och det är inte för att jag är avundsjuk, men kärleken gör en sårbar och får en att lämna livsdrömmar för kärleksdrömmar. Jag saknar kärleken. Men jag är glad över att jag är 19 år och kan göra det jag vill utan att hindras av kärleken. För jag vet att om jag hade varit så där hopplöst-förlorat-lyckligt kär, så hade jag stannat, jag hade inte åkt till USA i ett år efter studenten.
Igår var jag 19 år tillsammans med Sofia. Vi delade på en flaska vin på Mogwai och var 19 år.

Just nu säger jag nej till kärlek. Trots att jag älskar att kyssas.
Jag har känslor, men inte för kärleken.
Jag har känslor för honom.

AM