>Jag vet att hon är söt men det måste bli du och jag

>Det där extra slaget slår fortfarande.
Jag kan inte sluta att förmå mig att undra -
(precis lika mycket som jag undrar när denna eviga hostan ska gå över)
varför,
när slutar det?
Ibland kan det kännas så fruktansvärt onödigt att blotta ut sig.
Speciellt när man pratar med en vägg.
Vad gör man inte för att hitta svar...

Man får alltid höra att det är svårt att växa upp,
man får också höra att det är svårt att vara vuxen.
Men jag ser det mer som två olika sorts svårigheter.
När man är 19 år är det fler vägar att vandra,
medans de begränsas när man blir vuxen,
ibland finns det inte ens några stigar att gå i vuxenvärlden.

AM