Jag blir så arg.
Jag blir arg på det dubbla slaget i mitt bröst,
på koncentrationsförmågan som
går från plus till noll.
Jag blir arg för det vackra låter falskt,
för att jag envisas om sanningen.
Arg på påverkan,
på mig själv.
Men mest av allt på hur jag blir observerad, bevakad och dömd.
Jag hatar,
jag älskar
jag känner.
2011-05-19
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget
(
Atom
)
Inga kommentarer :
Skicka en kommentar