Inatt är det min tur att stirra upp i taket och fundera över livet. Klockan är tio över två och jag är långt ifrån trött. Hade det inte varit för att jag ska upp klockan sex så hade jag faktiskt inte brytt mig.
Jag har en sådan olidlig hemlängtan just nu. Livet här har blivit till en vardag, men jag tycker att jag gör mitt bästa för att uppskatta det.
Försökte vända inställningen idag till det positiva när jag körde och handlade och insåg att termometern stod på hela 15 grader med en stor sol, vädergudarna trotsar vintern. Det är ju bara början utav februari, och att ni har det kallare i Sverige, ohyggligt kallare.
Jag har försökt att fylla kalendern med smaskigheter att se fram emot, Philadelphia, New York, Miami och till och med Kanada. Men nej, just nu vill jag bara hem. Hem till katten, som jag kallar för älskling, och hem till maten som smakar godare än i USA.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget
(
Atom
)
Inga kommentarer :
Skicka en kommentar